Ofattbara sekundstrider på SverigeSeriens premiärhelgs andra dag

Lördag var tuff med täta strider i alla klasser. Söndag var ännu värre. När snöröken hade lagt sig stod vi med särskiljning på flera håll. Vännäs MK hade gjort ett kanonjobb med sträckorna under natten. Nu skulle det avgöras – man eller mus?

Om lördagens tävling var tät och präglad av fantastiska rallyfantomers obegripliga bedrifter, så var söndagen ännu lite värre. Sträckorna hade körts även dagen före men var iordningställda och några minusgrader hade infunnit sig. Dessutom körde vi en av sträckorna andra vägen. Vägarna var fantastiska!

Elit A utvecklade sig till en sekundstrid utan motstycke som slutade med sex ekipage inom sju sekunder och särsklijning både om första och femte plats! En sekundstrid som kommer att få återverkan på hela VOC-serien nästa säsong. I år önskar vi elektronisk tidtagning med fotoceller, näst år blir det ett krav… ta det som ett löfte från Cupledningen! Detta kommer förresten inte att vara ett diskussionsämne under resten av säsongen för då blir det elektroniskt enligt vad jag lovats från resten av årets arrangörer.

Pånyttfödde i Volvo - Fredrik Menck - tog ledningen redan på den första korta publiksträckan sekunden före Piteås lilla stora rallyförare Brage Lundmark. En sekund efter dem tre förare på samma sekund: Niklas Carlsson,  Lars Johansson och Ingemar Thelander. Lahti, Anders Nilsson och hemmaföraren Conny Eriksson ytterligare en sekund bakom – härligt Conny! Eftersom att det skulle bli särskiljning i dagens slut så visade sig den här sträckan och dessa stackars sekunder vara mycket viktigare än vad någon kunde tro i det här läget.

Ute på första ”riktiga” sträckan var det återigen sekundnära: Niklas före Brage före Anders Nilsson som ytterligare en sekund efter sig hade både Menck, Thelander och Arne Rådström som tydligen gillar då det är rakt och supersnabbt.

Så här gick det vidare hela dagen. Att ingen åkte av i den galna fajten med så många inblandade går över mitt förstånd, men vi pratar ju om ett helt gäng av Sveriges allra bästa rallyförare så det kanske inte är att förvånas över. Lasse ”PåLacken” var förresten av en repa, men efter mål på Brännlandsåsen - det håller på bli tradition för dig att köra av EFTER mål i Vännäs, Lasse. Den här gången klarade han dock bilen, och eftersom att det var service efter den här sträckan så hann han också skotta sig upp. Riktiga rallyförare planerar även sina avåkningar.

Inför sista sträckan låg Niklas Carlson på tredje plats, sex sekunder efter stabile superteknikern Brage Lundmark som säkerligen spelade stereon - jo, han har stereo i sin rallybil - på högsta volym. På besikningen på söndag morgon spelade han mycket påpassligt både Van Halens JUMP och ToTo´s HOLD THE LINE på en volym så att ingen kunde missa det. Härligt Brage!

När snöröken hade lagt sig hade Niklas tagit sex sekunder på Brage på sista sträckan, inte sju som han behövde för att vinna. Niklas förlorade alltså segern på särskiljning. Trea var Lasse ”PåLacken”, Menck var fyra. Anders Nilsson femma på särskiljning han också över Lahti – alla inom sju sekunder! Helt galet efter knappt 23 minuters bilåka i räjsertempo. Tack killar för den fantastiska showen! Vilka ambassadörer ni är för VOC! Och supergrattis Brage, efter alla ”stolpe ut”nu gick det äntligen hela vägen - en framgång som du är såååå värd!

I Elit B handlade dagen redan från början om Mattias Lönn som hade anslutit efter att ha tävlat i skoter på fredag pch lördag, med segrar såväl i cross som i backe som resultat. Kommer ni ihåg vem VOC-ansvarig varnade för i sitt inför reportage? Mattias var egentligen aldrig hotad utan tog sekund för sekund, sträcka för sträcka och vann till slut med 18 sekunder.

Bakom honom körde ”LillVrena” och Emil Fransson otroligt jämt, lika på SS 1, lika på SS 2, två sekunder snabbare för Oscar på SS 3, men som direkt kvitterades av Emil på SS 4. Sekundlika alltså inför den snabba avslutningen på SS 5 – klassiska Orrböle.

Peter Elg var också med i spelet redan från början, eller till och med speciellt från början. Sekundlika även han på SS 1, liksom på SS 2. Oscar hittade dock ”överväxeln” på Orrböle och tog andraplatsen tre sekunder före Emil som i sin tur var ytterligare tre före Elg.

Själv hade jag en trist dag. Superladdad efter lördagens seger drog jag iväg i ett rejält tempo… i tre kurvor vill säga, sedan dog bilen! Insugningsslangen hade hoppat lös. Kostade fyra minuter innan vi var iväg igen. Slaget förstås förlorat och det riktiga ”laddet” infann sig inte på resten av sträckorna.

Cup blev mer spännade på söndag. Cruses, som kör på enormt liten budget, redan vid starten slitna däck tog helt slut – knappt en dubb satt kvar i bakdäcken. Ändå lyckades han hålla fajten vid liv ända in till slutet, och detta trots att Viktor Johansson nu visade hur grymt snabb han är på snö och is. Viktor vann till sist med åtta sekunder och dessutom på en tid som skulle placerat honom som tvåa!! i Elit B. Vilka ungdomar vi också har i VOC!

Måste också nämna om Cruse, och när jag skriver det här blir jag nästan tårögd: Killen är arbetslös! Har 8000 kronor i månaden att leva för och en hyra på 4300 spänn. Han skruvar allt själv. Får låna sin morfars husbuss inklusive diesel för att ta sig till tävlingar som därför av lätt insedda skäl inte kan bli så många – jag tror det här var hans sjätte tävling totalt! Han lägger varenda krona han har på att köra rally, men att han ändå får ihop det fattar jag bara inte! Alexander, jag har dragit i gång en process för att få fram schyssta däck åt dig till Lima, även om det innebär att du förmodligen ger mig stryk!

Bakom Alexander och Viktor körde Pontus Hennström återigen stabilt men inte riktigt i de båda andra killarnas tempo. Slutade trea en knapp minut bakom Cruse.

När priscermonierna var avslutade och eftermiddagen övergick i kväll var det många i VOC-gänget som hade märkbart svårt att komma sig i bilen, trots att man i många fall hade lååångt hem. Och är det så konstigt! Vi har ju så himla trevligt tillsammans då vi träffas.

Jag gjorde i hastigheten misstaget att säga åt Lotta ”du vet, den där supertrevlige killen som…”. Snacka om en dålig särskiljande beskrivning. För den skulle ju kunna ha gällt vem som helst i det här underbara gänget. Killar (och en och annan tjej) som slåss som furier inne på sträckorna men som är som bästa kompisar däremellan.

Tack för en underbar rallyhelg allesammans! Det är trots allt vi som är cirkusens artister!

/ Roger och Lotta